Frieriet
På begäran kommer här berättelsen..!
Jag hade väntat i typ 3 år.. Varje födelsedag, varje nyår (vi träffades första gången på nyår), varje årsdag osv.. Och alla andra romantiska stunder så hoppades jag att han skulle fria..
Han visste att jag väntade på det..
Men så i somras insåg jag att han förmodligen inte skulle göra det.. För att han var rädd att göra fel.. ❤
Så då bestämde jag mig för att om han inte friade på min födelsedag så skulle jag göra det själv..!
Två veckor gick när jag tänkte göra det varje kväll.. Många bra kvällar och stunder gick.. Plötsligt var JAG rädd att göra fel..! ;)
Men så tänkte jag.. "Vafan.. Jag ska ju leva me denna man livet ut..! Jag kan ju inte vara rädd för att fråga en enkel fråga..!"
Så en härlig lördagsmorgon när vi tagit sovmorgon och myst lite så frågade jag, i armarna på honom, "Acke, vill du gifta dig med mig?"
Rakt på sak.. Utan förberedelser.. ;)
Jag var tyst och tittade på honom leende, han var tyst en sekund, sen tittade han på mig och frågade om jag friar?
Jag fnissade av nervositet och sa ja, tog fram min plastring som legat under madrassen i 2 veckor, och höll den framför honom.. Han började skratta när han tittade på ringen, och sa "ja, det är klart!" Och skrattade mer, och kysste mig..
Sen mer kyssar och skratt och några "jag älskar dig".. Osv... Osv..
;)
Sen frågade han "är vi förlovade nu?"
Hahaha.. Det var gulligt.. Och blev ganska romantiskt ändå..!
Så.. Så var det..! ;)
Kommentarer
Trackback
